En tävling omfattar 32 kast per deltagare. Åtta omgångar om fyra kast.
Efter varje kast mäts avståndet mellan stolpen och hästskons närmaste del i hela centimeter. Eventuell avrundning sker nedåt (ex. 27,9cm = 27 cm).
Resultatet förs in i protokollet och efter fyra kast summeras dessa (delresultat). Den som har lägst delresultat börjar nästa omgång. Högst delresultat kastar således sist. Om, av praktiska orsaker, samma kastordning tillämpas i varje omgång, skall detta meddelas före start.
Efter åtta omgångar summeras alla delresultat och den som har lägst resultat har vunnit. Om två kastare har fått samma resultat, räknas antal kryss (se nedan) och den som har flest kryss vinner.
Skulle avståndet mellan hästsko och stolpe överstiga 100 cm, förs det till protokollet som 100 cm. Man kan aldrig få mer än 100 cm per kast.
Skulle hästskon komma runt stolpen (s.k. kryss) får man tillgodoräkna sig 10 cm. Detta skrivs som ett kryss (X). För att kastet skall godkännas som kryss, måste en linjal kunna läggas mot ändarna på hästskon utan att denna vidrör stolpen.
Skulle hästskon träffa stolpen innan den slår i marken, får man göra omkast om man så önskar. I så fall är det omkastet som räknas, även om det skulle vara sämre än första kastet. Bara ett omkast får göras.
Om hästskon fastnar i marken skall den fällas åt det håll som den lutar innan den mäts.
Sidan uppdaterad:20 jun 2010
